Läste på Svensk Travsport angående de nya förändrade karenstiderna. Nu får dom väl ändå ta och ge sig! Så jag ska inte få smöra in mina hästars ben med arnika eller blistra med speedway? Kylgel på ett svullet ben är inte heller okej då om hästen fått en spark i hagen dagen för start?

Nog för att man inte ska dopa hästarna men preparat som inte ens hör hemma hos ett djur. Men när man inte ens får hjälpa dom att återhämta muskler och ligament efter träning så känner jag att det blir lite fel. Jag menar ni ser ju själva. "Värmesalva". "Cool Spray". Låter det som om att hästen kommer bli 5 sekunder bättre för att jag lägger arnikagel och bandage dagen innan start? Nu har det gått för långt.

Arnika gel (Eclipse Biofarmab)
Arnika (Eclipse Biofarmab)
Bio Bee Natursalva (Bio Bee Natursalva AB)
Bioflog (Eclipse Biofarmab)
B.S. Double (Pharmacare Nova Oy)
Cai-Pan Liniment (Cai Pan AB)
Cool Spray (Hälsa & Helhet AB)
Dr. Schaette Balsam (Hälsa & Helhet)
Eclipse M.R.S ointment (Eclipse Biofarmab)
Equie-Arnicagel (Simplus AB)
Equie-Kylgel (Simplus AB)
Greenes Solution (SIUL Power)
Kamfersalva (Pharmaxim AB)
Liniment Blue (Eclipse Biofarmab)
Magic Ice (Pharmacare Nova Oy)
Pharma Blue Lotion (Pharmacare Nova Oy)
Pharma Clay (Pharmacare Nova Oy)
Pharma Herbal Clay (Pharmacare Nova Oy)
Pharma Strong (Pharmacare Nova Oy)
Racing Liniment (Emin Svenska AB)
Radital kylgelé (Trikem AB)

Jag är dessutom sur på ett (flera?!) annat håll. Jag har fortfarande inte fått tillbaka min iPhone. Hur ska jag klara mig fyra timmar till Bergsåker imorgon? Ett litet plus i kanten till Sundsvallovalen i alla fall. Lite tips till varje lopp i programmet uppskattas säkert av många! Kanske har varit så länge, men jag har aldrig fått ett program från Bergsåker förut så detta är nytt för mig.

Ja. Jag vet att det blir spegelvänt på min Photo Boot. Men i förstår principen.

Livet i en hästbuss är faktiskt lite speciellt. Sedan unga barnsben så har jag rest mycket och jag älskar det! Stanna på en mack och köpa godis, läsa en bra bok eller bara lyssna på musik och slumra lite. Helt fantastiskt! Ibland är det jäkligt skönt att åka lite längre och bara kunna ta det lugnt innan man kommer fram. Jo, jag vet. Man är oftast väldigt trött på jobbet dagen efter, men herregud - det är ju tävlingarna man jobbar för!

Utility Bus vann busenkelt från dödens idag. Årsdebut från dödens på 12,8/1640 auto. Stefan behövde inte ens vika fram pisken och efter en träningsrik vinter i Frankrike så blir han farlig i år... Och jag är nöjd. Ni har väl sett vem som ska sitta i jollen bakom Island på lördag?

Har lovat att sälja andelar på förmiddagen båda lördag och söndag under Elitloppet. Smart? Vet inte riktigt ännu, men det återstår väl att se på söndagen..?

Vi landade där kvart över tre, perfekt till Olympiatravsuttagningen tänkte jag! Men ack så fel jag hade. Inne i vardagsrummet rullade någon onödig jävla ishockeymatch på tv:n och med min stenåldersmobil så kunde jag heller inte se några resultat. Det blev en sms-version men jag har tittat på loppen nu i efterhand, och jag säger bara Friciton! 11,1 oj oj oj...

Nu ska jag dö i soffan med min matkoma och hoppas på att jag inte spyr eller något i den stilen..

New York U.S. blev första försökskanin i måndags med det amerikanska!

V75 och Olympiatravsuttagning. Skulle mer än gärna velat vara där i kanonvädret! Man får säga vad man vill om dagens vinnare, men prestationen med stort P måste ändå varit Haraldinho. Hade svåra spår sju bakom bilen, hamnade på vingel omgående, gick i tredjespår hela loppet igenom och slutar ändå trea i mål på tiden 12,4 kort distans. Helt sjukt! Den lille fjanten ser inte mycket ut för världens i stallet, men vilken skalle.

Vad i helvete höll Calle Lindblom på med i dödens med loppets minst spelade häst som till varje pris ville hålla ut..?

För att inte prata om trav. Den här tröjan är otroligt viktig för mig när jag tränar.

- TravBruttan

I mitt fall så är det en mycket speciell herre. Pleading. För lite drygt två år sedan, den 17 mars 2010 så kvalade ett framtidshopp hos Stefan, men hästen hoppade och gjorde sig illa något grymt. Han fick en fraktur på kotsenbenet och skulle avlivas. Vi fick hem honom till våran gård för att ge honom en chans att läka ihop.

Det gick fortare än vad vi räknat med och i slutet av sommaren så började jag köra honom på skrittbandet och så småning om i vagn. Han hade blivit otroligt pigg och hingstig och han började joggas. Benet läkte mer och mer och man kände också vilken otroligt fin häst det rörde sig om. Han började gå fort och allting såg mesta dels just ut hela hösten. Dock hade han, och har än idag, väldiga problem med sina framfötter och det störde honom. Han var "oduglig" hela vintern tills vi hittade rätt i balanseringen och han blev bättre och bättre.

Den sjunde september 2011 kvalade han för oss på 18,1 med lätthet. 13 dagar senare debuterade han på Örebro och vann hur enkelt som helst med två längder. En av de mest underbara kvällarna i mitt liv. Vi har kämpat så otroligt mycket för den här hästen och det var som om att en sten lyfte från hjärtat. Han fick visa hur grym han är.

Kämpar på än idag med den här hästen, ingen lätt kille. Han har haft en kortare vistelse på ute hos Stefan men nu här han hemma igen efter att ha blivit kastrerad. Jag hoppas att hans problem kan släppa och att han kan få bli bra på riktigt. Han har hunnit bli fem år och har bara startat två gånger. Vi vet vad han kan. En underbar individ och han gör mig så lycklig varje dag! Vi har varit med om mycket tillsammans, hoppas det blir många roliga stunder till.

ATG har kommit ut med en ny tv-reklam som "en hyllning till de två miljoner människor som spelar V75 varje år". Tycker personligen inte att det är någon bra reklam över huvuvd taget och tv-teamet har begett sig till andra sidan Atlanten för att några människor ska springa i nån jäkla öken. Totalt meningslöst och reklamerna ser oftast inte ens ut att innehålla travhästar. Med tanke på hur mycket pengar dom länger ner på dom där reklamerna skulle man nog kunna presterar bättre.

 

Nu är jag jävligt sen ner till stallet! Hörs!

Idag lämnde en fin vän mig för nya äventyr hos en grön tränare och hans sambo. Verdi Sund och världens största, men också världens snällaste kille som kämpat med sina sköra ben hela livet. Han har gått sönder flera gånger, men har alltid kommit tillbaka och nu har han hunnit bli nio år. Han kämpar vidare och det kommer bli lite tomt utan honom! Självklart lindade jag honom i gröna bandage. Och han åkte i en grön/rosa grimma. Såklart.

På tal om bandage och grimmor.. Det finns något som kan irritera mig som hästskötare lite grann. För mig så är det självklart att hästen ska glänsa när den tävlar. Frisserad, genomborstad, flätad osv. Hästen ska ha rena, schyssta grejer på sig. Jag tycker att det är mitt ansvar som hästskötare att se till så att spelarna får se hästen från sin bästa sida. Vem vill spela på en häst som springer runt med olika färger på hela utrustningen eller inte är frisserad i öronen. Inte okej i mina ögon. Kanske är det en tjejgrej, jag vet inte. Eller så vet jag det..

För att orka med den här livsstilen så måste man ibland ut på annat galej. Under kvällen har jag varit på en skolpjäs och jag skrattade jäkligt mycket. Är det något jag ibland kan bli lite rädd för så är det att bli insnöad. Bli helt fast i sitt yrke och inte se någonting annat. Tror att man ska bli less ibland när det inte händer så mycket runt omkring, eller när man inte orkar efter en travfylld vecka. Men det vackra är ju att man aldrig gör det. Ledsnar alltså.

Det måste finnas ett bättre sätt att lösa de här på! Jag tycker personligen att man lär sig mycket mer av att köra de vanliga loppen än lärlingsloppen, men konkurrensen är då stenhård. Det finns många unga, väldigt duktiga kuskar som helt plötsligt ska ses som proffskuskar. Inte rätt! 100-loppsregeln är inte helt rätt i mina ögon, ta bara Frank Nilsson som exempel. Under 2011 körde han 99 lopp. Precis tajmat för att i år sitta och köra lärlingsloppen. Hur rätt är det om man tänker efter?

ST vill ha in fler unga förmågor, men de finns andra sätt att göra det på. Jag tycker fortfarande att man ser samma kuskar varenda gång. Än så länge känns det inte som om att den nya regeln har gjort någon större inverkan. Kanske skulle det vara bättre med en åldersregel? Att det bara finns en lärlingslicens men att loppen stängs vid en viss ålder på kuskarna. Kanske skulle man kunna höja loppregeln till 200 lopp i stället? Det är ingen enkel fråga, men det är tufft för 20-åringar att konkurrera med proffskuskarna om uppsittningar. Man tappar lopp, rutin och pang så känns det lite som om att man är tillbaks på ruta ett igen. Bara för dessa duktiga lärlingar att hoppas på sin arbetsgivare i de vanliga loppen. Det kanske inte är så lätt det heller!

Sjukt konstigt hur beroende man kan bli egentligen. Beroende av en jävla telefon. I lördags lyckades jag med den fantastiska bedriften att tappa min älskade (redan väldigt trasiga) iPhone rakt ner i toaletten. Där har man ju allt! Internet med anmälningslistor, facebook, kamera, ficklampa, wordfeud.. Nu springer jag runt med en idiotisk Nokia som kan liknas med den klassiska 3310:an. Det finns inte ens Snake på den..

Jag undrar vilken häst det är som syns på bilden efter en vinst i Kalmarsundspokalen? Skriv i kommentarsfältet!

Jag undrar vilken häst och vilket år den vann Kalmarsundspokalen? Skriv i kommentarsfältet! :)

Jag själv är mycket lik en av mina egna passhästar, Digital Sharpness. En medelstor ljusbrun märr efter Super Photo Kosmos och supermamman Honey Laser. En söt tjej som är jättetrevlig, så länge det är på hennes villkor. Skulle aldrig göra någon illa, men hon är jävligt vass och blir lätt sur. Hon gör alltid sitt bästa när hon tävlar, men vinner inte direkt ihjäl sig. Hon kan bli lite ängslig när hennes kompisar försvinner, men vid tävling rycker hon upp sig. Ah. Vi är nog exakt likadana hon och jag. Emma i hästform. Läskigt egentligen, men lite kul också.

Dagens minne blir det här;

En av de häftigaste dagarna i mitt liv. Minns allt som igår.

Självklart är jag besviken över årets resultat och man har ju bortförklaringar varenda gång. "Hon red över mig", "han hade för lång käk", "han var sur idag".. Listan kan göras lång.

Jag har fått lära mig att det är dina tankar som styr. Det är faktiskt så! Tänker man inte positivt så kommer man heller aldrig ur den onda cirkeln som man fastnat i. Jag red med ett otroligt självföroende när det gick som bäst för mig förra året. Det kändes som om min häst skulle vinna ute i fjärdespår hela loppet varje gång jag red ut till defilering. Absolut inget negativt! Jag tror på energin man har runt omkring så och det smittas av på hästen.

Nu har jag hamnat i en tankegång som säger "jaha nu ska vi ut och tävla igen då" istället för "yes nu jävlar ska vi ta dom!". Riktigt jobbigt läge men som alla andra så kämpar man ju trots allt vidare. För vi älskar ju det vi håller på med!

Travets baksida är banne mig vädret. Ibland spelar det ingen roll hur mycket kläder man än sätter på sig - man fryser ändå! Idag var en sådan dag. Några plusgrader, nordlig vind och spösnö stod på schemat när vi skulle ut med första turen idag. Mindre trevligt må jag säga..

Olympiatravet är nu i full gång med det första uttagningsloppet på lördag. Jag tycker personligen inte att startlistan ser jättespännande ut och det känns som ett lopp där "vem som helst" kan vinna. Finalen körs den 21 april på Åbytravet med sin open stretchbana. Inget fel i det tycker jag. Visst, kuskarna kan enklare släppa fina positioner för ett rygglopp när dom vet att chanser kommer, men vad spelar det för roll?! Dom svenska travloppen på de "vanliga" banorna är inte mycket mer spännande i alla fall. Härligt med lite variation ibland. Tänk om man kunde få använda dom två extra spåren varvet kvar? Kanske skulle va något..

Min onda cirkel med dåliga resultat släpper snart, det vet jag.