Självklart är jag besviken över årets resultat och man har ju bortförklaringar varenda gång. "Hon red över mig", "han hade för lång käk", "han var sur idag".. Listan kan göras lång.

Jag har fått lära mig att det är dina tankar som styr. Det är faktiskt så! Tänker man inte positivt så kommer man heller aldrig ur den onda cirkeln som man fastnat i. Jag red med ett otroligt självföroende när det gick som bäst för mig förra året. Det kändes som om min häst skulle vinna ute i fjärdespår hela loppet varje gång jag red ut till defilering. Absolut inget negativt! Jag tror på energin man har runt omkring så och det smittas av på hästen.

Nu har jag hamnat i en tankegång som säger "jaha nu ska vi ut och tävla igen då" istället för "yes nu jävlar ska vi ta dom!". Riktigt jobbigt läge men som alla andra så kämpar man ju trots allt vidare. För vi älskar ju det vi håller på med!

Travets baksida är banne mig vädret. Ibland spelar det ingen roll hur mycket kläder man än sätter på sig - man fryser ändå! Idag var en sådan dag. Några plusgrader, nordlig vind och spösnö stod på schemat när vi skulle ut med första turen idag. Mindre trevligt må jag säga..

Olympiatravet är nu i full gång med det första uttagningsloppet på lördag. Jag tycker personligen inte att startlistan ser jättespännande ut och det känns som ett lopp där "vem som helst" kan vinna. Finalen körs den 21 april på Åbytravet med sin open stretchbana. Inget fel i det tycker jag. Visst, kuskarna kan enklare släppa fina positioner för ett rygglopp när dom vet att chanser kommer, men vad spelar det för roll?! Dom svenska travloppen på de "vanliga" banorna är inte mycket mer spännande i alla fall. Härligt med lite variation ibland. Tänk om man kunde få använda dom två extra spåren varvet kvar? Kanske skulle va något..

Min onda cirkel med dåliga resultat släpper snart, det vet jag.