Hur i helvete börjat man man det första inlägget i en alldeles ny blogg? Jag är inte säker men det här ska nog bli bra ändå.

En blogg om mitt liv; travet. En gång i tiden för länge sedan (nej jag är inte 30 bast, bara 21..) började jag kuta runt i ett travstall och försökte leda ut en shetlandsponny till hagen som jag varje morgon lyckades få lös när han skulle käka frukost på gräsmattan. Jag var blott 8 år och idag är jag än kvar i samma stall (med samma ponny!) och sliter. Sliter som alla hästskötare gör hos familjen Melander med ett antal underbara djur. Jag har både trav- och montélicens och tar dom chanser jag får att tävla, även fast jag trivs alldeles ypperligt att stå vid sidan om.

Så varför. Starta en blogg såhär. För det första så måste jag ju erkänna att jag saknar skolan lite. Jag älskar att skriva, inte bara en vanliga vardagsblogg som handlar om vad jag drog på mig för outfit innan jag åkte ner till stallet imorse eller vad jag käkade till middag. Jag vill förmedla åsikter och väcka tankar. Och kanske använda mina egna på en lite högre nivå. Jag har tidigare haft en mer offentlig travblogg på travnet.se som jag saknar oerhört mycket.

V75 höll till på Momarken igår och man såg visst inte ett skit i dimman. Det såg ut ungefär som om att dom körde löp på våran rundbana hemma på gården med lite publik och några reklamskyltar. Men det var ju några hyggliga lopp och Beanie M.M. var höjdpunkten under dagen. Våra travtränare har blivit grymt duktiga på att ställa i ordning direkt till årsdebuten. Snyggt. Mycket snyggt.

Gävletravet är imorgon kväll saxbana. Vi selar ut en från vårt kavalleri i lopp sju - Like a Circle Ås. Vår yngsta kusktalang Mattias Melander ska göra debut i sulkyn. Dock var han besviken när vi pratade om detta:

- Ska du köra på måndag Kusken?!

- Ja men det är ju voltstart..

- Vad spelar det för roll?

- Jag kan ju inte ha jänkarvagnen..

Tror det kommer gå fint ändå. En trevlig, men lite småspeciell häst som utvecklats mycket det senaste halvåret och har blivit mycket starkare psykiskt. Han går hela vägen in i mål i alla fall!

Veckans bild blir på en av mina passhästar, Infrared, och mig själv faktiskt! I tisdags vann han lopp och det var riktigt skönt trots att han är lite grisig till slut och bromsar. Det var ju i och för sig bara ett uppsamlingslopp en kall tisdagkväll på Sundbyholm, men vi är lika nöjda för det! Seger som seger.. Det är tufft för folk som bara kommer med i punkt 21-loppen. Oftast är dom ju mycket tuffare än de "vanliga" loppen. Alla kör som rövare för att få med sig poäng hem. Men så är det. Alla som håller på med den här sporten vet att det är jäkligt tufft.